Va säger man, bra trött på den här eländiga vintern.
Nu har snön legat sedan november...inte mycket till fotografering har det blivit heller trots den långa vintern. Alltid lika rörigt att ha kameran med sig med 4 eller 5 hundar i koppel och iskalla fingrar så fort vantarna åker av.
Grunnar på att ta med mig min lilla kamera, den tar ju faktiskt rätt hyfsade blider den också men men ska ju komma ihåg den också.
Vi har ju mist två mycket goda vänner och fantastiska kamrater denna vinter. Sagas bror Frasse som vi tror lämnade oss då hans hjärta inte orkade mer.
Frasse som liten knodd..
Så Elsa, Skrållans syster Frasses moster som lämnade oss strax före jul. Elsa var verkligen en väldigt speciell tjej Elsa the one and only.
Elsa och Frasse bodde också i samma familj,fy bubblan va tuff den kan vara ,denna berg och dalbana som är livet.
Elsa som liten kicka...
Elsa drabbades av canser i mjälten.
Kameran har ju inte varit med ute så mycket som sagt och här hemma är det numera mycket kärlek. I huset bor 5 okastrerade tikar...betänk vad som händer när alla får för sig att just nu var en bra tid att löpa på och oj vad det ska charmas till höger och vänster.
Valle får en ordentlig rengöring av öron och tänder! 
av Saga, han ligger alltid och låter och småmorrar, men oj va mysigt..
Tia och Luckan är ju bästisar, riktiga bästisar som gärna gör allting tillsammans..
När jag tänker på det så var det ju Luckan som bodde i valphagen med Saga och Frasse när de var små, Bella fick knappt komma dit..Känner hon att Tia är en ungdom ,om än en pestig en mellan varven..
Luckan i valphagen,mycket jobb.
Kitty mår mycket bättre i sina fötter igen, gladare, positivare, riktigt lekfull och det känns att hon börjar känna sig tryggare både med oss och med de andra hundarna.
Lilla sötanosan Tia väntar fotfarande på en alldeles egen familj som ska älska bara henne och ingen annan....under tiden vilar hon mellan busen....lilla sötanosan..
2011-02-22 16:41